Förslag på kunskapsmanagementsystem (KMS) för skolor

Avsnitt 0

Sammanfattning

Sverige ligger efter i kollegialt lärande jämfört med andra länder. Svenska skolor har brister och lever inte upp till idealet om att vara en lärande organisation. Fjärde generationens skolutveckling pekar på att skolutveckling ska struktureras runt iterativa, undersökande och testande processer (Håkansson & Sundberg, 2016). För att göra detta behövs ett kunskapsmanagementsystem (KMS) som stödjer och underlättar skolutveckling. Ett KMS har alla organisationer inklusive skolor i någon mån – hur effektivt det är avgör vilka effekter man kan få av skolutvecklingsarbetet.

Rapporten ska tydliggöra läget och vart man ska, hur man arbetar som kollegium gemensamt och som individuell lärare, hur systemet underhålls för att inte falla i glömska, och hur skolans kollegium integrerar utåt mot föräldrar, elever, forskare, andra skolor, huvudmän och myndigheter.

Delarna i det föreslagna KMS:et

1. Lägesbeskrivningar: nuläge, önskeläge, handlingsläge och en sammansatt lägesbeskrivning.
2. Gemensamt arbete inom kollegiet: lagring av kunskap, idéinsamling, forum för forskning och arbetslagens utveckling.
3. Processer för att KMS införlivas och underhålls: underhållning av KMS och kommunikation om vad som händer i systemet.
4. Lärarens strukturering och individuella reflektioner: checklistor, framgångsfaktorer och reflektionsjournal.
5. Kollegiets relation utåt: elever och föräldrar, samt möten med forskning, skolor och andra samarbetspartners.

Avsnitt 1.1

Problemformulering: problem med skolutveckling i svensk skola

Sverige ligger efter andra länder vad gäller graden av kollegialt lärande och samarbete (Håkansson & Sundberg, 2016), men graden skiljer sig mellan skolor. Sverige har fokuserat mycket på tredje generationens utveckling med top-down-lösningar – målstyrning och marknadisering – med en rörelse de senaste tio åren mot fjärde generationens skolutveckling där top-down-styrning och bottom-up-utveckling är mer i harmoni. Ontario i Kanada är ett av de områden som kommit längst i att arbeta systematiskt med detta (Hargreaves & Fullan, 2013).

Den viktigaste faktorn till skolutveckling är att göra skolan till en i sig lärande organisation som inkluderar ledning och kollegium med goda samarbeten utanför skolan. Timperley, Hattie, Wiliam och Fullan är forskare som applicerat iterativa processer på skolutveckling. Ett talande resultat är att fortbildning inte har någon effekt på elevers lärande om den inte leder till beteendeförändring hos lärare (Wiliam & Leahy, 2015).

Vanliga misstag i skolutveckling (Håkansson & Sundberg)

• Ad hoc-lösningar där fokus blir att hela tiden fixa akuta problem istället för långsiktighet.
• Svag forskningsförankring eftersom forskning inte integreras i det vardagliga arbetet.
• Skolförbättring integreras inte i ordinarie verksamhet utan blir projekt utanpå.
• Bristande samspel mellan aktörer på olika nivåer.
• Förutsättningar i tid och forum (offline och online) saknas.
• Bristande underlag – relevant och forskningsförankrad data saknas.
• Reformtrötthet: ännu en förändring som inte leder till förbättring och som inte förankrats.

Sammantvinnat med svag skolutveckling är ett svagt professionellt kapital – en kombination av humant, socialt och beslutskapital (Fullan & Hargreaves, 2012). Ett starkt socialt nätverk höjer humankapitalet och var den viktigaste faktorn för att minska skillnader i utfall mellan lärare på samma skola.

Pull, push och nudge

• Pull: dras in av intresse, vision och engagemang – något som ger energi och gör att fokus kan bibehållas.
• Push: kravställningar och ansvar.
• Nudge: påverka valarkitekturen i organisationen så att det blir lätt att göra rätt, i och utanför klassrummet.

Kollegialt lärande har höga krav för att ens kallas kollegialt lärande: att kritiskt undersöka sin praktik på ett kontinuerligt, reflekterande, samarbetande, inkluderande, lärandeorienterat och utvecklingsinriktat sätt. Hinder är individualism och konservatism, balkanisering (öar av skilda lojaliteter) och ansträngd kollegialitet (contrived collegiality). Professionella lärandegemenskaper är det optimala (Hargreaves & Fullan, 2012).

Avsnitt 1.2

Vad ska åstadkommas med ett förbättrat KMS?

1. Utveckla det professionella kapitalet: humankapital, socialt kapital och beslutskapital.
2. Push–pull–nudge för utveckling av det professionella kapitalet.
3. Stödja en skolkultur som är aktivt undersökande snarare än passivt godtagande.
4. Motverka balkanisering och istället stödja starka nätverk över hela organisationen.
5. Undvika ansträngd kollegialitet – systemet ska ge energi, inte belasta.
6. Se till att det finns tid undanlagd för att underhålla systemet.
7. Balans mellan gemensam handling och autonomi för den enskilda läraren.
8. Öka förväntningarna på kollegiet – en av de starkaste framgångsfaktorerna.
9. Stödja ett gott förhållande till forskning och undvika cherry picking och bekräftelsebias.
10. Stödja en testande och iterativ process: nuläge – riktning – genomförande – uppföljning – förbättring.
11. Integrera arbetet i det vardagliga utan att överbelasta läraren.
12. Forskningsförankring: forskning ska lyftas fram, göras lättillgänglig och engagera.
13. Vägledas av en robust förändringsteori som är realistisk men hoppfull.
14. Stödja långsiktighet och motverka ad hoc-arbete.
15. Bidra till utveckling så att systemet kan upprätthållas långsiktigt utan reformtrötthet.
16. Möjliggöra intelligent implementering: hur olika faktorer kombineras, inte bara identifieras.
17. Höja autonomi, kompetens och gemenskap enligt självbestämmandeteorin (Ryan & Deci).

Avsnitt 1.3

Översikt över interventionens delar

Olika skolor har olika ramfaktorer och digitala miljöer. Det generella system som föreslås har följande komponenter:

• Lägesbeskrivning: nuläge, mål/önskeläge, handlingsläge och sammansatt lägesbeskrivning.
• Gemensamt arbete inom kollegiet: lagring av kunskap, idéinsamling, forum för forskning, arbetslagens utveckling.
• Processer för att KMS införlivas och underhålls: underhållning och kommunikation.
• Lärarens strukturering och individuella reflektioner.
• Kollegiets relation utåt: elever och föräldrar samt möten med forskning, skolor och samarbetspartners.

Avsnitt 2.1

Nuläget: översikt över utvecklingsområden

Det behöver mejslas fram en översikt över de faktorer som påverkar varandra inom skolan och som leder till utmaningar och framgångar. I ett kollegium finns ofta mer eller mindre uttalade tankar om problemen. Syftet med denna del av KMS är att göra den tysta kunskapen explicit och synlig så att den kollektiva intelligensen kan utnyttjas.

Steg 1 – forskningsförankring

• Läs in er på vad som brukar vara problem på liknande skolor.
• Vad säger forskningen om grundläggande problem i skolan just nu?
• Samla in minirapporter från hela kollegiet i en överblickbar form.
• Håll ett seminarium där de olika synerna diskuteras.

Steg 2 – kvalitativa utsagor från lärare

• Vilka problem finns på skolan – jämfört med skolans visioner och lärandemål?
• Varför når vi inte de mål vi satt upp?
• Vilka grundläggande problem skapar problem på andra områden?
• Prioritera problemen längs akuthet och hur grundläggande de är.

Steg 3 – samlad beskrivning

1. Lärarna läser varandras problembeskrivningar och rangordningar.
2. Gruppdiskussioner.
3. Förstelärarna diskuterar.
4. En samlad beskrivning skrivs av förstelärare, ledning och de som vill.
5. Kollegiet läser utkastet och föreslår ändringar i helgrupp.
6. Förstelärare och ledning reviderar till en slutgiltig version.

• Hörs vissa mer än andra?
• Är det förgivettagna sanningar som hamnar på papper?
• Låt 1–2 personer få rollen som djävulens advokat.
• Vaska bort otydliga modeord.
• Dela problembeskrivningen med andra skolor för jämförelse.

Steg 4: Detta är ett levande dokument som uppdateras efter den årliga utvärderingen. Kvarstår problematiken? Har den ändrat karaktär?

Avsnitt 2.2

Önskeläget: koppling till värdegrund och vision

Visions- och värdegrundsdokument behöver kopplas till en problemformulering för att bli en integrerad del av arbetet. Konkretiseringen i önskeläget handlar om att mejsla ut vilka framgångsfaktorer som ska checkas av, exempelvis studieteknik och formativ bedömning.

Mått att följa för en mångfacetterad bild

• Antal timmar pluggade av eleverna.
• Antal timmar lästa – läsning utanför skolan som nyckelvana.
• Ordförråd i årskurs 3, jämfört med intagningsbetyg.
• Klassrumsklimat – lärarnas anonyma kvalitativa och kvantitativa skattning.
• Betyg, särskilt vid praktik av sambedömning.
• Nationella prov.
• Framgångsfaktorer för studieteknik.
• Reflektionsjournal om elevernas personliga och medborgerliga utveckling.
• Jämförelse av exempelsvar över åren.
• Skojbråk i korridorer – hur ofta lärare stöter på det.
• Lärares självskattning utifrån Hatties faktorer.
• Återkommande testprov per årskurs för att mäta långtidsminne.

Steg 2: Insamlingen får inte bli för omfattande. Sikta in er på några datapunkter, men samla gärna in mer än ni hinner analysera – data är värdefull när ni senare har en robustare analysprocess.

Avsnitt 2.3

Handlingsläget: pågående projekt och interventioner

• Inventering av projekt, interventioner och implementeringar som redan sker, och hur de kopplas till problembeskrivning och önskeläge.
• Inventering av vad man skulle kunna göra – den första systematiska idéinsamlingen.
• Låt arbetslagen skriva egna analyser beroende på ambitionsnivå.

Steg 2: Identifiera problem, önskeläge och åtgärd för varje identifierat problem. Kopplingen dem emellan är det som står i fokus. Samla det i ett gemensamt dokument.

Avsnitt 2.4

Nuläget, önskeläget och handlingsläget samlat

Lägg ihop problembeskrivning, visioner och handlingsplaner till ett gemensamt dokument som presenteras för kollegiet med utrymme för revideringar. Synliggör i tre kolumner: nuläge (problembeskrivning), handlingsläge och önskeläge (delmål, slutmål och processmål).

Steg 2 – spridning av lägesbeskrivningen i KMS

• Varje kunskapsområde/mapp får ett dokument som beskriver hur området kopplas till lägesbeskrivningen.
• Skapa diskussionstrådar för de olika problemen så att en pågående skriftlig debatt uppstår.
• Länka in i lärarens individuella reflektioner – läraren gör en egen lägesbeskrivning.
• Lägesbeskrivningen ska in i arbetslagets arbete: hur nås målen i arbetslaget?

Steg 3 – implementeringen

• Börja implementera och bestäm mål, framgångsfaktorer och mätsätt för varje intervention.
• Halvlånga iterativa cykler ger bäst uppföljning – ofta årsbasis i början.
• Utvärdera: står problemet kvar, har det ändrat karaktär, har process- och delmål nåtts?
• Anpassa och börja om den iterativa processen.
• Effekter syns ibland först när kompletterande projekt är på plats – vänta med utvärdering vid behov.
• Fördela ansvar och skapa interna kurser med inlämningsdatum och checklistor.
• Följ upp kurserna och tillåt olika nivåer så att ingen gör meningslösa ritualer.

Avsnitt 3.1

Lagring av kunskap

Lagring av kunskap delas in i explorativt arbete och exploatering av befintlig kunskap. Med effektiv lagring blir det lättare att upptäcka vad som finns i organisationen och att mobilisera kunskapen för olika satsningar. Upprätta exempelvis en mapp – Pedagogisk utveckling: plan, forskning och idéer – där idéer och forskning samlas i kategorier med tydligt ansvar för uppdatering och kurering.

Meta-mappen / skolutveckling

• Översikten: nuläge, önskeläge och handlingsläge.
• Dokument för uppföljning av problem och interventioner.
• Samling av forskning om skolutveckling.
• Inventering av alla metoder som används på skolan – hur mycket och hur framgångsrikt.
• Samlade reflektioner från lektionsbesök.

Förslag på områdesmappar

• Bedömning och återkoppling
• Ämnesövergripande undervisning
• Demokratiuppdraget – demokratibank och aktiviteter för elevrådet
• Specialpedagogik och individanpassning
• Mentorstid och fostransuppdraget
• Studiestrategier och studievanor
• Läs- och skrivutveckling
• Fysisk och psykisk hälsa
• Digitalisering och blended learning
• Lärarskapet: relation, kommunikation, ledarskap, förväntningar, trovärdighet, retorik
• Spelifiering och lekifiering
• Estetiska aspekter
• VFU-mappen
• Skolkultur: normer, likvärdighet, antipluggnormer
• Relationer och samtycke
• Samarbeten med andra skolor

Struktur för mapparnas innehåll

• Mål: vart vill vi på detta område och varför – kopplat till läroplan, erfarenhet och forskning.
• Idédokument: sådant som kan testas och förbättra det vi redan gör.
• Bank: inventering av vad vi gör just nu och hur det kopplas till målen.
• Länkar till forskning.
• Större förslag: grundade förslag på längre interventioner.
• Pågående interventioner på området.
• Loggbok över diskussioner på personalmöten, konferenser, fortbildning och ämnesmöten.

Avsnitt 3.2

Idéinsamling

Idéer försvinner om processen för idéinsamling inte formaliseras. Ofta stannar idéer inom arbetslaget eller går rakt till ledningen, utan ett mellanläge där kollegiet får överblick och kan diskutera vilka idéer som är bättre eller sämre.

Mall för idéförslag

• Problemformulering: vilket problem vill du lösa?
• Förslag på lösning/åtgärd: vad exakt ska göras?
• Har liknande gjorts tidigare? Vad saknades då?
• Forskningsanknytning: hur utformas det bäst?
• Finns något på skolan som detta kan kombineras med?
• Kräver det en större riktningsändring? (för att motverka vägbundenhet)

Samla idéerna på en plats där man kan kommentera på inlägg, så att de blir överblickbara. Röstning fungerar i stora organisationer men kan minska viljan att bidra i mindre. Ett alternativ är ett möte där nya idéer diskuteras mot lägesbeskrivningen.

Avsnitt 3.3

Forum för att diskutera forskning och undervisning

Forskning behöver integreras i det vanliga arbetet för att leva upp till idealet om vetenskaplighet och beprövad erfarenhet. Seminarieformen synliggör kunskapsluckor och missuppfattningar. Ett problem är att forskningscirklar, seminarier och lektionsbesök blir för muntligt betonade – därför behöver de dokumenteras digitalt.

Forskningscirklar

Dela upp en bok mellan er, låt alla skriva en sammanfattning av sitt kapitel och lägg in sammanfattningar och diskussion i relevanta mappar.

Lektionsbesök och reflektion

• Både besökande och undervisande lärare skriver in en kommentar.
• Läraren för in reflektioner och feedback i sin egen reflektionsjournal.
• Lektionsbesöken blir grund för att lägga till eller ändra egna framgångsfaktorer.

Diskussionstrådar

Synliggör debatter och tolkningar som finns på skolan. Ett kollegium är ofta överens om att formativ bedömning är bra, men detaljerna om vad som skapar effekt är värda att diskutera. Även mer kontroversiella frågor kan behandlas, som frågan om inlärningsstilar (Willingham, 2018).

Avsnitt 3.4

Arbetslagens utveckling

Många idéer och diskussioner stannar inom arbetslagen och blir muntliga. Förslag på dokument som kan upprättas:

• Reflektioner i ämnet och allmänna iakttagelser – en plats för kollektivt tänkande.
• Forskning kopplad till ämnet och ämnesdidaktiska frågor.
• Lägesbeskrivning för ämnet eller arbetslaget, kopplad till skolans.
• Mötesprotokoll kopplade till lägesbeskrivningen.

Avsnitt 4.1

Underhållning av KMS

Alla skolor har någon form av KMS, men systemen blir ofta bortglömda. Det behövs en process där kunskap kontinuerligt samlas in, används och uppdateras – kategoriserad efter push, pull och nudge.

Push: kravställningar och ansvar

• Lägesbeskrivningen är kollegiets gemensamma ansvar; upprättandet ligger på ledning och förstelärare.
• 1–3 personer ansvarar för varje del av kunskapsbanken: uppdatera med forskning och kommunicera ändringar.
• Uppdatering cirka fyra gånger om året.
• Delmål per mapp: mål och koppling, litteraturlista, hemsidor, debattartiklar, utvecklingsförslag, insamling av data, ny forskning att kurera.
• Idéinsamling: krav på att tycka till om andras idéer, eller 2 idéer/problemformuleringar per år.
• Forum: någon kurerar innehåll, ramar in frågor och håller koll på ny forskning.
• Arbetslag: upprätta lägesbeskrivning och läs forskning ett antal gånger per år.
• Individuell reflektion: checkpoints under året kopplade till kollegienivåns aktiviteter.
• Kommunikation: ansvariga rapporterar kvartalsvis om vad som skett.

Pull: incitament, vision, erkännande

• Incitament: bidrag till KMS bör synas i lön – det signalerar att arbetet är viktigt.
• Vision och delat ledarskap: är det förankrat att detta är bra och ökar ägandet?
• Erkännande: positiva spiraler av kollegors erkännande, även gentemot andra skolor via gemensamma konferenser.

Nudge: valarkitektur

• Ett mappsystem som ger läraren överblick över vad som sker i organisationen.
• Checklistor och planering för när saker ska göras – med avsatt tid.

Avsnitt 4.2

Kommunikation om vad som utvecklas, samlas in och används

Ett vanligt problem är att man saknar överblick över vad som ändrats. Görs arbetet inte synligt blir det svårt att bygga motivation och energi runt systemet, och pullfaktorn erkännande försvagas.

• Ansvariga skriver uppdateringar i ett digitalt rum nära det dagliga arbetet – chatt eller mejltråd.
• Sätt förväntningar och enkla regler så att kanalen varken över- eller underanvänds.
• Exempel på uppdatering: ”10 nya förslag har kommit in den senaste månaden” eller ”nya metoder i formativ bedömning har lagts in i bedömningsmappen”.
• Synliggör även på personalmöten och avsätt tid för att gemensamt gå igenom det senaste.

Avsnitt 5

Lärarens strukturering och individuella reflektioner

Målmedveten träning (deliberate practice) uppnås med hög grad av fokus, tydliga mål, snabb återkoppling, nedbrutna uppgifter och arbete utanför bekvämlighetszonen (Ericsson m.fl., 2019). Den bästa utvecklingen sker ofta i grupper som integrerar målmedveten träning som gemensam praktik.

5.1 Mappstruktur för läraren

• Lärarens olika ämnen
• Personlig utveckling
• Undervisningsmetoder för alla ämnen – underlättar delning över ämnesgränser
• Genväg till skolans mappar
• Genväg till arbetslagets och ämnesmapparna

5.2 Checklista och planering

Planera utifrån en checklista som synliggör vad som behöver göras på kort sikt, lång sikt samt process- och substansmål. Ligger planeringen bredvid de större målen blir den en påminnelse om vart man är på väg.

5.3–5.4 Självskattning utifrån Hatties faktorer

Utgå från Hatties faktorer och skatta på en skala 1–5 med en kort kommentar som motiverar. Viktigt är att (1) veta vad faktorerna innebär och inte, och (2) diskutera konkretiseringar av skalan så att alla skattar likartat: 1 – liten utsträckning/undermåligt, 2 – viss utsträckning/skapligt, 3 – ganska systematiskt/god nivå, 4 – systematiskt med hög lägstanivå, 5 – mycket hög nivå. Skolan kan samla in alla skattningar för att få en överblick som underlag för lägesbeskrivningen.

Reflektionsjournal

• Vad är dina övergripande reflektioner efter självskattningen?
• Vad är orsakerna?
• Vad kan förbättras – och stöds det av något som görs på skolnivå?
• Saknar du något för att få större effekt av din undervisning?
• Om du höll en presentation för lärare på en konferens – vad skulle du ta upp och varför?
• Vilka är de tio viktigaste tipsen du skulle ge en VFU-student?
• Varannan månad: hur har det gått, varför, och vad gör du annorlunda kommande två månader?

Avsnitt 6.1

Samarbete med elever och föräldrar

Utvärderingar

• Kombinera kvantitativa och kvalitativa utvärderingar; se upp för utvärderingströtthet.
• Fokusgrupper med elever, ledda av en lärare som kan leda samtal.
• Elevkommittéer som får formulera problem – skapar ägande av skolutvecklingen.
• Reflektionsjournal för eleverna om studievanor och personlig utveckling, med anonymiserade formulär för känsliga frågor (GDPR och informerat samtycke).

Eleverna som resurser för varandra och skolan

• Populärvetenskapliga sammanfattningar av gymnasiearbeten samlade i en årlig tidskrift.
• Stöd till skoltidning som plattform för möten och lärande.
• Crowdsourcade böcker av elever på olika teman – stärker läskulturen.
• Eleverna skapar lärandespel kopplade till läroplanen.
• Äldre elever skriver manualer för hur man lyckas med studierna.

Formativ bedömning som grund för kunskapsinsamling

• Ämneslaget samlar vanliga missuppfattningar i ämnet i ett gemensamt dokument.
• Överblick över vilka framgångsfaktorer eleverna har svårast att checka av.

Kommunikation och samarbete med föräldrar

• Anonyma frågor till föräldrar om elevernas beteende hemma: sömn, plugg, spel, sociala medier, motion.
• Inkludera föräldrar i interventioner, t.ex. samtal om reflektionsjournalen eller material om studieteknik.
• Inventering av föräldrars yrken och kontakter – prao, gymnasiearbeten, fokusgrupper och referensgrupper.

Avsnitt 6.2

Forum och mötespunkter med andra skolor, forskare och partners

Bristen på koppling mellan skolor är en förklaring till svag skolutveckling. Professionellt kapital kan appliceras på flera skalnivåer: ämneslag, skola, kommun, nationellt och internationellt.

Samarbete med andra skolor

• Förstelärare med ansvar för att bygga kontakter med andra skolor.
• Kartlägg vilka skolor kollegiet arbetat på tidigare – befintliga kontakter är en grund.
• Digitala möten med andra skolor tre gånger per läsår, med tydliga mål.
• Gemensam delad mapp med en mapp per skola – enkelt och kraftfullt.

Samarbete med forskare

• Någon ansvarar för en översikt över samarbeten med högre utbildning.
• Vilka projekt gör andra skolor som ni kan kopiera?
• Efterfråga färdigpaketerade interventioner från universitet.
• Sammanställ resultat efter interventioner till rapporter som kan delas.

Kommuner, myndigheter, plattformar och edtech

• Underlätta biblioteksutlåning – alla elever ska ha inlogg.
• Kartlägg pågående projekt och problem i kommunen.
• Bidra med innehåll till sajter som so-rummet.se, urplay.se och lektion.se.
• Skapa erkännande för att dela innehåll som kommer hela skolsverige till nytta.

Avsnitt 7

Genomförande och faktorer för god effekt

7.1 Uppstarten

• Förankring: vill vi detta, är det relevant, vilka delar väljer vi?
• Känsla av användbarhet – det är en investering som ska betala sig.
• Ansvarsfördelningen sätts.
• Tidsplaner sätts för när delarna ska vara på plats.

7.2 Fortsättning

Vad fungerar bra och mindre bra? Samma iterativa process som KMS ska möjliggöra för skolan behöver gälla systemet självt.

7.3 Faktorer för god effekt

• Långsiktig samlande vision kring KMS som en del av skolutvecklingsarbetet.
• Forskningsanknytning – vad säger forskningen om KMS och lärande miljöer?
• Tydligt pedagogiskt ledarskap som kan spridas i organisationen.
• Kollegialt lärande med bred uppslutning kring att förbättra systemet.
• Samarbete med universitet och andra skolor.
• En egen förbättringsprocess: nuvarande position – riktning – genomförande – uppföljning – förbättring.
• Skolutveckling integrerad i det vardagliga arbetet.
• Ett gott förhållande till forskning: använda resultat medvetet, vara informerad, utveckla forskningsrelaterad kompetens och interagera med forskare.
• Undvik övertro på ”evidensbaserat” och benchmarking av best practice utan hänsyn till kontext.

Avsnitt 8

Källförteckning

• Hargreaves, A. & Fullan, M. (2012). The power of professional capital. Teachers College Press.
• Hargreaves, A. & Fullan, M. (2013). The power of professional capital. (JSD)
• Håkansson, J. & Sundberg, D. (2016). Utmärkt skolutveckling. Forskning om skolförbättring och måluppfyllelse. Natur och Kultur.
• Håkansson, J. & Sundberg, D. (2012). Utmärkt undervisning. Natur och Kultur.
• Ericsson, K. A. m.fl. (2019). Om målmedveten träning (deliberate practice).
• Wiliam, D. & Leahy, S. (2015). Om fortbildning och beteendeförändring.
• Willingham, D. (2018). Om inlärningsstilar och inlärningspreferenser.
• Ryan, R. & Deci, E. (2006). Självbestämmandeteorin.

Bilaga 1

Självskattning utifrån Hatties faktorer

Skatta varje faktor 1–5 utifrån hur den ser ut i din undervisning just nu, och motivera kort. Skattningarna kan samlas in på skolnivå som underlag för lägesbeskrivningen.

Skalan: 1 – liten utsträckning, 2 – viss utsträckning, 3 – ganska systematiskt, 4 – systematiskt med hög lägstanivå, 5 – mycket hög nivå.