Forskare och modeller

En översikt över centrala skolutvecklingsmodeller. Markera upp till tre modeller för att jämföra dem.

John Hattie

Synligt lärande

Syntes av tusentals metastudier där påverkansfaktorer rangordnas efter effektstorlek. Kärnan är att läraren ser lärandet med elevens ögon och eleven blir sin egen lärare.

Så kan modellen användas: Använd faktorerna som samtalsunderlag och som skattningsstöd – inte som rangordnad inköpslista.

Styrkor

  • + Ger gemensamt språk
  • + Riktar blicken mot återkoppling och tydliga mål

Begränsningar

  • Effektstorlekar döljer kontext
  • Sammanslagning av olika studietyper

Vanliga feltolkningar

  • ! Att en hög effektstorlek betyder att metoden fungerar överallt
  • ! Att låga effektstorlekar betyder att faktorn är oviktig

Liknande begrepp: Helen Timperley, Great Teaching Toolkit

Helen Timperley

Undersökande och kunskapsbildande cykler

Skolutveckling som en cykel: vilka kunskaper och färdigheter behöver eleverna, vad behöver då vi vuxna lära, hur fördjupar vi kunnandet, hur påverkar det eleverna.

Så kan modellen användas: Struktur för kollegialt lärande som utgår från elevernas behov snarare än från personalens önskemål.

Styrkor

  • + Kopplar lärares lärande till elevers behov
  • + Betonar prövning och uppföljning

Begränsningar

  • Kräver tid och skicklig processledning

Vanliga feltolkningar

  • ! Att cykeln kan köras en gång per läsår och ändå ge effekt

Liknande begrepp: John Hattie, Anthony Bryk

Michael Fullan

Sammanhang och förändringskapacitet

Förändring lyckas när mening skapas hos dem som ska genomföra den och när systemets olika nivåer drar åt samma håll.

Så kan modellen användas: Använd vid förankring, ledningens roll och samspelet mellan huvudman och skola.

Styrkor

  • + Systemperspektiv
  • + Fokus på meningsskapande

Begränsningar

  • Abstrakt, ger få konkreta klassrumsråd

Vanliga feltolkningar

  • ! Att kultur kan förändras utan förändrade rutiner

Liknande begrepp: Andy Hargreaves, Håkansson & Sundberg

Andy Hargreaves

Professionellt kapital

Kvalitet byggs av mänskligt, socialt och beslutskapital tillsammans. Det sociala kapitalet – relationerna i kollegiet – är ofta den svaga länken.

Så kan modellen användas: Analysera om samarbetet är anekdotiskt, hjälpande eller gemensamt undersökande.

Styrkor

  • + Synliggör kollegiets kvalitet
  • + Varnar för påtvingad kollegialitet

Begränsningar

  • Svårt att mäta

Vanliga feltolkningar

  • ! Att fler möten automatiskt ger mer socialt kapital

Liknande begrepp: Michael Fullan, Helen Timperley

Anthony Bryk

Förbättringsvetenskap

Lär snabbt i liten skala: definiera problemet, förstå systemet som producerar det, formulera en förändringsteori och pröva i korta cykler.

Så kan modellen användas: Ram för prövningar, mätningar och nätverk mellan skolor.

Styrkor

  • + Disciplinerad prövning
  • + Variation mellan klassrum tas på allvar

Begränsningar

  • Kräver datavana och uthållighet

Vanliga feltolkningar

  • ! Att PDSA är samma sak som att prova något nytt

Liknande begrepp: Helen Timperley, Håkansson & Sundberg

Håkansson & Sundberg

Intelligent implementering

Insatser behöver anpassas till lokala förutsättningar utan att tappa sina verksamma kärnkomponenter.

Så kan modellen användas: Använd vid implementeringsplanering: vad måste bevaras, vad får ändras.

Styrkor

  • + Nordisk kontext
  • + Balans mellan trohet och anpassning

Begränsningar

  • Kärnkomponenter är sällan tydligt beskrivna i forskningen

Vanliga feltolkningar

  • ! Att anpassning betyder att allt får ändras

Liknande begrepp: Michael Fullan, Anthony Bryk

Barak Rosenshine

Principer för explicit undervisning

Tio principer från kognitionsforskning och studier av framgångsrika lärare: repetition, små steg, frågor till alla, modellering, guidad träning, kontroll av förståelse, hög lyckandegrad, stöttning och självständig träning.

Så kan modellen användas: Konkret checklista för lektionsstruktur och lektionsobservation.

Styrkor

  • + Direkt användbart
  • + Lätt att observera

Begränsningar

  • Täcker inte allt lärande, t.ex. långa undersökande arbeten

Vanliga feltolkningar

  • ! Att explicit undervisning utesluter elevaktivitet

Liknande begrepp: John Hattie, Great Teaching Toolkit

Great Teaching Toolkit

Fyra dimensioner av god undervisning

Kunskap och planering, trygg och krävande lärmiljö, tydlig undervisning samt aktivering av eleverna – med underliggande observerbara element.

Så kan modellen användas: Ram för självskattning och lektionsobservation.

Styrkor

  • + Operationaliserar undervisningskvalitet
  • + Bygger på flera forskningstraditioner

Begränsningar

  • Kräver översättning till svensk kontext

Vanliga feltolkningar

  • ! Att dimensionerna är en bedömningsmall för lärare

Liknande begrepp: Charlotte Danielson, Barak Rosenshine

Charlotte Danielson

Framework for Teaching

Fyra domäner: planering och förberedelse, klassrumsmiljö, undervisning samt professionellt ansvar.

Så kan modellen användas: Struktur för professionella samtal och kollegial observation.

Styrkor

  • + Heltäckande
  • + Väl beprövad

Begränsningar

  • Risk att bli kontrollinstrument

Vanliga feltolkningar

  • ! Att ramverket i första hand är till för bedömning av lärare

Liknande begrepp: Great Teaching Toolkit

EEF

Education Endowment Foundation – kunskapsöversikter

Kurerade översikter med bedömd evidensstyrka, kostnad och förväntad påverkan, samt implementeringsguider.

Så kan modellen användas: Startpunkt när skolan söker forskningsstöd för ett område.

Styrkor

  • + Transparent kvalitetsbedömning
  • + Praktiska guider

Begränsningar

  • Brittisk kontext
  • Genomsnitt döljer variation

Vanliga feltolkningar

  • ! Att 'månaders framsteg' är en garanti

Liknande begrepp: Anthony Bryk, Håkansson & Sundberg